WE ARE OPEN
FRI-SUN 11 am - 7 pm

Historia

Siltasaari är en del av Heinolaåsen, som har en nord-sydlig sträckning och som bildades under istiden. Vattenmassorna i forna Päijänne bröt sönder landvallen för cirka 6100 år sedan och röjde en led för Jyrängönkoski, längs vilken den ännu i dag forsar mot sydöst.

Strömmens smalaste del och dess övre lopp har använts som övergångsplats redan under den förhistoriska tiden. På 1400-talet blev det livligare trafik på älven, när en gemensam ridstig började bildas mellan Tavastehus och Olofsborg. Senare utvidgades rutten till Stora Savolaxvägen, som blev en strategiskt viktig led till Sveriges rike.

Forskorsarna

Man vet att det i Heinola har funnits färjkarlar och roddare som erbjöd sina tjänster till resenärerna i utbyte mot säd. År 1790 minskade deras arbete eftersom Kung Gustav III gav order om att en öppningsbar pontonbro skulle byggas över forsen. Den sträckte sig från Konepajas strand till den nuvarande Kasino-stranden.

När pontonbron förföll började man bygga en fast bro över forsen. Under åren 1823–24 var projektet krävande pga. starka strömmar. Problemet löstes genom att man kapade av näset på en udde som sträckte sig ut i forsen, och på så sätt fick man vattnet att dela sig i två fåror. Ön som hamnade mittemellan forsarna förenades med fastlandet genom två broar.

År 1855 grundrenoverades broarna och den längre av dem fick stenkistor. I juli 1900 antändes bron av en gnista från en ångbåts skorsten och dess trälock brann upp. Eftersom förbindelsen bröts måste trafiken ordnas med färja sommartid och med en tillfällig pontonbro vintertid. Situationen blev lättare först när den nya bågbron av stål blev klar i slutet av år 1902.

De röda trupperna försökte under medborgarkriget förstöra bron genom att spränga den, men de lyckades inte fullständigt. Efter renoveringen var den i funktion till slutet av 1960-talet, då de nuvarande landsvägsbroarna blev klara.

Järnvägsbron som går över Siltasaari började byggas år 1930. Den festliga invigningen ägde rum på hösten 1932, då banavsnittet mellan Lahtis och Heinola togs i bruk. De gigantiska stenblockspelarna och stålbågskonstruktionerna har sedan dess dominerat landskapet. Den massiva järnvägsbron, som även syns på stadens nuvarande vapen, har blivit en symbol för Heinola.

Broarna för lätt trafik blev färdiga 1983. Längs dem kommer man gående eller cyklande till Siltasaari.

Bränneriet och bryggeriet

Framställningen av öl och vin var betydande industriella näringar i Heinola på 1800-talet. Produkterna var välkända och det transporterades stora mängder av dem till andra städer. Bildkonstnären Albert Edelfelt nämner i ett brev han skrivit år 1874 att han i Paris träffat finska män som saknat Heinolas öl och Tollanders cigarretter.

Köpmannen P. H. Bökman från Sysmä grundade år 1855 stadens första ölbryggeri i Siltasaari. Platsen var idealisk med tanke på kvaliteten och tillgången på vatten som behövdes för produktionen. Även landsvägs- och vattentrafikförbindelserna var utmärkta. Förutom fabriken öppnades även en restaurang och en butik på ön.

P. H. Bökmans Bryggeri stängde sina dörrar 1860. Fyra år senare fortsatte ölframställningen tack vare Siltasaaren Oluttehdas (Siltasaaris Ölfabrik), som ägdes av köpmannen och bokföraren C. L. Lemström.

Efter honom tog F. Lemström och U. Lindholm över bryggeriet. Affärsmän, som idkat bryggeriverksamhet på andra ställen i staden, började destillera vin i Siltasaari, tills de på 1880-talet avslutade verksamheten som gått med förlust.

Den Helanderska tiden

I slutet av år 1902 köptes Siltasaari på auktion av kommunalrådet Niilo Helander.

Den framgångsrika och samhälleligt inflytelserika köpmannen restaurerade öns utomhusområden. Han utvidgade huvudbyggnaden till stadens stiligaste bostadshus. Den långa värdefastigheten på två våningar låg alldeles invid en liten ström.

Niilo Helander representerade tillsammans med sin fru den sociala överklassen. Under deras tid var sällskapslivet på ön livligt, och bland värdparets gäster sågs många av dåtidens framstående personer.

Niilo Helander skilde sig från Onni Loviisa Ståhlberg år 1915 och gifte sig sedan med den danskfödda Fanny Clausen. Hon planterade utländska växtsorter i trädgården, av vilka åtminstone häggmispeln ännu idag frodas i Siltasaari.

I februari 1918 var paret, som räknades till ett av de förmögnaste herrskapen inom den ekonomiska regionen, tvungna att fly undan röda gardet som ockuperade staden i två månader.

Familjen Helander återvände hem efter att de röda dragit sig tillbaka från Heinola. År 1922 flyttade de till Helsingfors, och Siltasaari med tillhörande byggnader blev deras sommarvilla. Medan Niilo Helander bodde i huvudstaden grundade han en stiftelse i sitt namn, som ännu idag är aktiv och årligen delar ut stipendier till projekt inom olika områden.

Niilo Helander understödde byggandet av järnvägen via Heinola till Jyväskylä. Däremot motsatte han sig byggandet av en massiv bro över hans charmiga ö. Helander hann dock inte se den färdiga bron eftersom han blev överkörd av en motorcykel och avled av sina skador i januari 1930.

Den ståtliga huvudbyggnaden förstördes vid Sovjetunionens luftattack den 25 juni 1941. Flygplanen bombade staden i två omgångar, och målet var troligen järnvägsbron eftersom man på räcket kan se spår av skråmor från splitter.

-

Kontaktuppgifter

Café Kailas

Siltasaari 1
18100 Heinola

tfn. 044 74 77 001
info@kailas.fi
www.kailas.fi

f

Gilla oss på Facebook!

tripadvisor

Café Kailas Facebookissa

Café Kailas Instagramissa